LinkedIn

Krondroppsnätet

På denna sidan presenteras de mätningar som görs inom krondroppsnätet.

Krondroppsnätet – var mäts vad och hur?

Atmosfäriskt nedfall av svavel och kväve är den främsta orsaken till försurning av mark och vatten. Försurade sjöar var det som först uppmärksammades. Effekterna är påtagliga och sedan 1980-talet genomförs omfattande kalkning av sjöar och vattendrag i Sverige.

Nedfallsmätningar

Inom Krondroppsnätet mäts lufthalter, våt- och torrdeposition samt markvattenkemi. Nedfallet mäts dels på öppet fält dels under trädkronorna som krondropp. Vissa ämnen samverkar med trädkronorna, och därför används även strängprovtagare för att kunna bestämma torrdepositionen av dessa ämnen.

Sedan 1987 har luftvårdsförbunden undersökt nedfall av försurande luftföroreningar (svavel och kväve), markvattnets sammansättning och sedermera även lufthalter.

Metodiken följer nationell och internationell standard och syftet är att beskriva tillstånd, regionala skillnader, utveckling i tiden samt konsekvenser av det sura nedfallet.

Liknande mätningar görs i flertalet län i Sverige.

Metodik och data

Metodik för undersökningarna finns att ta del av på krondroppsnätets hemsida, liksom IVL:s samtliga rapporter från projektet. Resultat och data från mätningarna (deposition, markvattenkemi, lufthalter och modellresultat) finns också där att hämta hem.

Resultaten sammanställs i årliga rapporter och presenteras på förbundens årsmöten. Rapporten finns under fliken Rapporter och på krondroppsnätets hemsida.

Skogsvårdsorganisationens skogliga observationsytor

Provtagningsplatserna och undersökningarna har oftast samlokaliserats med provytor, så kallade skogliga observationsytor, som Skogsstyrelsen har haft. Det innebär tillgång till övrig information om skogsbeståndet såsom markförhållanden, trädålder, tillväxt, barrkemi, skogsskador i form av kronutglesning etc. Stationer har bytts ut efterhand på grund av avverkningar m.m. eftersom mätningarna görs i produktiv skogsmark. Tyvärr la Skogsstyrelsen ner Obsyteverksamheten 2013. 

Manualer för etablering av provyta
1. Manual – utläggning av nya obsytor (inkl bil 2 Urvalsprotokoll). Skogsstyrelsen Sture Wijk. Version 1995-04-21 – Testupplaga
2. Manual – utläggning av nya obsytor. Tilläggsanvisningar 1995-05-24. Skogsstyrelsen Sture Wijk.
3. Manual – utläggning av nya obsytor. Tilläggsanvisningar 1995-09-29. Skogsstyrelsen Sture Wijk. 
4. Anvisningar. Observationsytans placering, form och storlek. 1995-06-30.
5. Placering av mätutrustning och provtagning. Förslag 1995-09-29.

Folder om vad en obsyta är från Skogsvårdsstyrelsen 2001