Sidinnehåll
LinkedIn

Tätortsmätningar- Metodik

På denna sidan presenteras förbundets och samverkansområdets mätningar av tätortsluften i Kronobergs län.

Tätortsmätningar – för att veta vilka luftföroreningar som finns

Mätningar av partiklar, kvävedioxid och flyktiga organiska ämnen

Genom tätortsprogrammet mäts luftens innehåll av partiklar, kvävedioxid och flyktiga organiska ämnen (däribland bensen) i Ljungby, Växjö och Älmhult. Under 2017 och 2020 mäts dessutom partiklar och kvävedioxid vid tillfälliga mätplatser i Markaryd och Älmhult. 2018 och 2021 görs mätningar på de tillfälliga mätplatserna i Tingsryd och Alvesta. 2019 och 2022 sker tillfälliga mätningar i Lessebo och Åseda (Uppvidinge). 

Mätplatsen på Oxtorget i Ljungby 2016. Foto Mathilda Johansson

Prover analyseras av IVL och för beräkningarna används SMHI:s spridningsmodell SIMAIR. Resultat presenteras i fliken Rapporter. De presenteras också tillsammans med mätdata från övriga orter som ingår i URBAN-mätnätet och som drivs av IVL. Data och rapporter finns tillgängliga på www.ivl.se.

Såväl mätningar som beräkningar visar att luftkvaliteten är relativt god i länet. I tätorterna är det generellt störst problem med förhöjda dygnsmedelvärden av partiklar PM10.

Resultaten för årets mätningar redovisas på Kronobergs luftvårdsförbunds årsmöte i april nästkommande år, och rapporten finns på förbundets hemsida under Rapporter och i DIVA, Digitalt Vetenskapligt Arkiv.

Länets kommuner är ett samverkansområde för mätning av tätortsluft

Kronobergs luftvårdsförbund har under flera år verkat för samverkan mellan länets kommuner kring kontroll av luftkvalitet, för att kontrollera att miljökvalitetsnormer följs och uppföljning av miljömål. Samordnare för Kronobergs samverkansområde är förbundets sekreterare. 

Arbetet inleddes under 2006 genom att förekommande luftföroreningshalter beräknades, avseende 2003, i 17 av länets tätorter. För att kunna bekräfta beräkningsresultaten på sikt påbörjades ett tvåårigt mätprogram april 2007 – mars 2009  i de tre tätorterna Växjö, Ljungby och Älmhult, vilka enligt beräkningarna har sämst luftkvalitet av länets orter. Mellan april 2009 och mars 2012 fortsatte mätningarna i samma omfattning som perioden innan. 

Tätortsprogrammet reviderades under 2011 och mellan mars 2012 och december 2016 innebar programmet fortsatt kombination av mätningar och beräkningar, men med återkommande mätningar även i länets fem övriga kommuner. För att hålla kostnaderna nere har tidsupplösningen för vissa parametrar minskat.

Under 2016 har mätprogrammet reviderats för perioden 2017-2022 och omfattar inte längre beräkningar. Sedan 1 januari 2017 görs mätningar på de tre fasta platserna samt återkommande mätningar även i länets fem övriga kommuner. Det nuvarande mätprogrammet gäller mellan 2017 och 2021.

Om du vill jämföra resultaten av våra mätningar med andra städer i Europa, så kan du gå in på följande länk till European Environment Agency, där en sökfunktion finns till en mängd mätstationer för luftkvalitetskontroll, inklusive Kronoberg: Klicka här

Objektiv skattning av föroreningar som inte mäts

Naturvårdsverkets medarbetare Helena Sabelström och Mathew Ross-Jones informerade förbundet i samband med styrelsemötet den 6 februari 2020. 
Miljökvalitetsnormer för utomhusluft – Helena Sabelströms presentation
Återkoppling om Kronobergs samverkansområdes kontroll av luftkvalitet – Matthew Ross-Jones presentation

Mikrosensorer för att mäta luftkvalitet

Många funderar över hur luften är just där jag rör mig, och företag marknadsför mikrosensorer. De varierar i pris och hur utvecklade de är. Referenslaboratoriet i Stockholm arbetar med att ta fram en vägledning kring användandet. 

Mikrosensorerna uppfyller ännu inte de kvalitetskrav som finns för kontinuerliga mätningar inom den regulatoriska övervakningen. Lista på vilka instrument som är godkända att använda för kontinuerliga mätningar finns på Referenslaboratoriets hemsida.

Eftersom det inte går att fastställa mätningarnas kvalitet och spårbarhet på ett tydligt sätt duger sensorer inte heller för indikativa mätningar, som har lägre krav på datakvalitet.

På Referenslaboratoriets hemsida finns grundläggande information om olika kategorier av mätningar och vad som krävs för olika nivåer. Ytterligare information finns att läsa i Naturvårdsverkets handbok Luftguiden.